Ja, då var vi återigen i ett franskt territorium med höga priser, baguetter och fransktalande folk. Vi var rätt trötta på segling efter resan från Fiji och var ett tag helt inställda på att försöka sälja båten i Nya Kaledonia. Efter ett par dagar var vi dock tillbaka i seglarlivet och bestämda att ta Uhuru till Australien.
Vi hade först fått intrycket att man var tvungen att gå in till marinan för att bli incheckad av de olika myndigheterna. Fick en plats i Port Moselle marina men förstod ganska omgående att man lika väl kunde ha tagit dingen in. Vi kände att det dock kunde vara skönt att ligga några dagar i marina och då även få lite fixat med båten. För vår båt kostade det ca 250 kr per dygn. Något snopna blev vi när karantän kom och stal vår potatis, lök, honung, ägg och ingefära.
Det sags att klimatet har paminner om en standig var, dvs inte sa supervarmt. Har faktiskt inte badat har.
Under de fem dagar vi stannade i marinan hann vi med att måla om ankarkätting, två ankare, båt-tvätt, slipa och olja in trä, fylla vattentankarna etc. Vi blev väldigt förvånade över antalet lokala segel- och motorbåtar. Marinorna är stora och det finns tre inom en km. avstånd. Visst fanns det många lokala båtar i Tahiti men inte så här många. Dem verkar i vilket fall som helst tycka om vattensporter. Åkte förbi en strand där det var enormt många vindsurfare och även många kitesurfare. Överallt ser vi hus och balkonger fyllda med blomster. Typiskt för en fransktalande person är förväxlingen av hundra respektive tusen på engelska. Något vi har märkt både i Franska Polynesien och här i Nya Kaledonia. En kväll tänkte vi köpa oss något grillat från gatustånden men avböjde först när han sa att ett köttspett kostade 2000 CPF (160kr). Visst är det dyrt i dessa franska länder men det var lite väl saftigt. Frågade senare vid ett annat matstånd och då var priset 200 (16kr), något mer resonabelt. Gjorde ett besök på Aquarium där vi kunde se många av de djur som lever i lagunen här. Fanns en del udda som t.ex. Nautilus och ko-fisk.
Ibland är det svårt att planera hur man ska segla under sin vistelse i landet. Att korsa stilla havet på en säsong innebär många och stora kompromisser och mer stress. I vilket fall som helst…Vi checkade som sagt in i huvudstaden Noumea för att vi hade läst och hört att det var det var det enda stället. Port captain i Noumea berättade att det gick bra att klarera in i Liufu (Loyality Islands). Genom att först klarera in i Loyalty islands får man en bättre utgångspunkt att segla runt i Nya Kaledonia. Först Östra sidan, sen södra (Isla del Pins) och sen västra. Vi tycker inte om att gå mot vinden (Sydöstliga vindar) och hade därför gärna klarerat in i öst.
Först hade vi planerat att gå till Ilot de Pins men ändrade oss och seglade Noumea med omnejd. Första stopp blev vid Lighthouse Amadee. En 150 år gammal fyr. Omöjligt hitta ngn ankringsplats p.g.a. alla koraller så vi tog en av bojarna. Trevlig liten ö med fina stränder. Dock håller det till många havsormar där så att ligga och sola skippade vi. Hann med att se fyra banded seasnake under en timme på ön. Seglade sen vidare ca. 15 distans till en skyddad ankarplats.
En korrigering av förra resebrevet. Den randiga sjöormen kan bita och få grepp överallt på kroppen hos människan p.g.a. deras breda gap. Vi vill inte möta fler av dessa krabater
Lämnar Nya Kaledonia något tidigare än beräknat då det ser ut att vara gynnsamma vindar till Bundaberg, Australien. Seglatsen är 790 distans och beräknas ta 6-7 dagar.
Hej
Tack för vackra bilder och beskrivningar av underbara upplevelser! Här i Stockholm vräker regnet ner och det är riktigt kurväder. jag är hemma från jobbet pga förkylning och det känns ganska mysigt att kunna krypa ner i sängen.
Ja har efter många år äntligen kommit till ro här i Stockholm. Det har varit svårt att få vänner, men nu har jag en granne ovanför och vi bjuder varandra på mat och jag passar hans hund Sigge, en Mellanschnauser. På lördag ska jag ha en fd kollega Annelie och en kompis till henne Lotta på middag och tjejsnack. Söndag kommer Elisabetn som jobbar kvällen på mitt jobb. Vi ska äte och dricka lite gott innan det är dags för den efterlängade ULF LUNDELL konserten på Cirkus.
Ni har kanske hört att Joakim och Malin var här på besök, jättetrevlig. Själv hoppas jag komma till Halmstad i början av december. Jag har ju inte träffat de små tjejerna Moa och Filippa.
Kristina i Verkebäck läser varje brev från er men är för blyg för att svara. Skriv en lite pik till hennne, fniss, fniss.
Vår vandring i Österrike blev tyvärr inte av. Jag hade inte råd. Hoppas att det kan bli av lite längre fram. Försöker ta tag och söka ett extrajobb på helgerna.
Många kramar
Birgitta W