Runt i Panama City (Gasterna skriver)

Hej!

Vi var ca en vecka på Contadora där vi hade bad-, snorkel- och fiskesemester. Vi kom tillbaka till Panama City på tisdagkvällen. När vi seglade tillbaka var det mera vind, upp till 10-11 sekund meter, så vi fick sitta i sittbrunnen. Det var inte lätt att gå omkring på båten. Det var tänkt att vi skulle stanna på Taboga men det blåste lite väl mycket för att lägga till, så vi fortsatte mot Panama City, en seglats på 2 timmar. Vi fick gå mot vågorna med motor. Det skumpade det en hel del på båten.

 

Ca en timma innan vi kom till Taboga fick vi följa med en grupp delfiner. De simmad precis jämte båten det var riktigt roligt, de följde oss nog 30 minuter.

Vi börjar vänja oss vid båtlivet nu. När vi ska göra något åker vi först med dingen till fastlandet, Sedan tar vi taxi för att handla och lämna tvätt. Vatten ska fyllas på. Man blir förvånad över att det går åt så mycket vatten, trots att man tycker att man är riktigt sparsam.

Sedan var det dags att börja tänka på vad vi skulle göra framåt. Vi hade tänkt lite

fram och tillbaka på San Blas öarna. Alla vi mött och frågat om tips vad det finns att titta på har sagt att vi måste åka till San Blas öarna så vi bestämde oss för detta.

Vi började läsa all information som vi hade och försökte ringa men det gick inte så lätt så vi beslutade att åka till den nationella flygplatsen på fredag morgon.

När vi var i land på torsdagen mötte vi en svensk ensam seglare 59 år som varit ute många år. När vi var och åt lunch träffade vi Lisa som också är svensk och seglat ensam. Henne har Andreas och Karin träffat lite då och då under sin vistelse här.

Efter lunchen tog vi oss en promenad förbi lyxbåtarna som ligger på andra sidan vägen som skiljer den här viken och där mötte vi Junior som hjälpt Andrea och Karin tidigare, vi har även träffat en tysk man, fru och dotter.

Ja så var det fredag och vi åkte till nationella flygplatsen med taxi för att köpa biljetter till San Blas. Vi fick mycket turistinformation av en hjälpsamm kvinna som kunde bra engelska. Vi ringde från flygplatsen om boende men vi fick inte tag i det som vi tänkt oss. Det ska inte vara något problem att få övernattningen säger de som vi frågat så vi hoppa att det stämmer, för vi tänker nu höra om boende när vi kommer fram. Så var det dags att köpa biljetter och det var inte så lätt som vi trodde. Det var svårare att få 4 platser för det är inte så många på planet. Vi fick åka några dagar senare än vi tänkt oss. Sedan fungerade inte datorn, så vi kunde inte få våra biljetter

Bekräftade. Då fick vi gå och äta lunch tills datorn var ok. Efter lunch gick vi till flygbolaget bredvid och där kunde vi boka biljetter.

Sedan gick vi ut och tog en taxi till ett utsiktsberg som vi blev rekommenderade.

Vi gick sista biten ca 20 minuter. Det var jättefin utsikt över Panama City från olika håll. Vi såg också en bra bit av Panama Canalen. När vi kom till Utsikten upptäckte vi att vi inte hade den nya Panasonic kameran med oss. Den måste ha försvunnit på flygplatsen. Efter utsikten åkte vi tillbaka till flygplatsen för att höra om kameran.

Vi fick prata med polisen och vakterna på plats. De tog våra namn och personuppgifter. Vi skulle höra av oss på nå nytt när vi ska flyga till San Blas öarna.

Andreas lagrar fotona efter hand på hårddisken som tur är.

Vi flyger till San Blase måndag kl. 06 och flyger tillbaka torsdag den 31 kl. 07. flyget tar ca. 30min. Det går bara ett flyg om dagen. De som bor i San Blase området tillhör Kuna kulturen sedan lång tid tillbaka. Det är en speciell kultur och en speciell folkgrupp så det ska bli spännande att komma dit. Det ska också vara bra snorkelvatten, så här ska det väl åter bli tillfälle till både bad och snorkling.

I går lördag var vi på en marknad för båtfolk där de sålde begagnade saker. Sedan åkte vi till den äldre delen av staden Casco Viejo. Där gick vi förbi presidentens bostad där det var många vakter. Huset var riktigt fint. Det fanns många äldre fina byggnader, men det som man blev förvånad över att det mitt ibland de fina husen fanns riktigt risiga hus. På vägen till stadsdelen åkte vi förbi riktigt fattiga kvarter och många riktigt risiga och fallfärdiga hus.

Vi gick in i en katolsk kyrka som är känd för sitt riktigt stora guldaltare som upptog hela väggen. Det var låst när vi kom så det kom en vakt och släppte in oss. Då pågick det en barndopsgudtjänst så vi fick gå in och sätta oss. Det var ca 8 barn i olika åldrar som döptes. Just nu under helgen pågår någon festival så vi såg någon caribisk folkdans på torget. Det var roligt att se. Sedan var det musik hela tiden på torget.

Idag söndag har vi tänkt åka till en djurpark.  I natt blir den sista natten som vi sover på båten. Nu börjar vi känna oss riktigt hemma här och har vant oss med Andrea goda drinkar och Karins goda mat samt att alltid att ha havet och båtar omkring oss. Hälsningar från Regina, Bengt, Andreas och Karin

Gästerna skriver om vistelsen på Contadora

Hej!

I skrivande stund (onsdag) sitter på båten och väntar på middagen som blir bakad potatis och tonfiskfilleer. Bengt fick 2st tonfiskar i går när vi var på väg hit till Contadora. Det var en seglats på ca. 7 timmar. Vädret var soligt och det blåste en del. Under den här båtturen fick vi se mycket. Först såg vi en massa pelikaner, sedan såg vi ryggen på svarta delfiner som var uppskattningsvis 20meter från båten. En stund senare såg vi lite längre bort bruna delfiner som hoppade ganska högt och de var ganska många. När vi började närma oss Contadora fick vi se en massa rockor som hoppade riktigt högt. Det var ett riktigt skådespel. Det simmade ganska många rockor jämte båten. När vi kom fram satte vi båten vid en boj och sedan blev det ett bad innan solen gick ner. När vi väntade på maten blev vi bjudna på en drink. Förstklassig service.

Contadora är en ganska liten ö, men trots detta finns det en start och landningsbana för mindre flyg. Den sträcker sig från ena sidan till den andra sidan av ön. Det finns en polisstation de har den minsta bilen som vi sett på ön, en röd liten trehjuling. Det finns även sjukstuga, 3st. små supermarket, flera lokala matställen, några småaffärer, kyrka och så finns det förstås flera hotell bland annat ett riktigt stort  med stort område som tillhör hotellet. En strand kallas svenska stranden det är en nudist strand. Det finns också svensk byggda hus med svensk resturang. Vi kommer att stanna här runt en vecka.

 

Vi börjar vänja oss vid båtlivet när vi är ute hela dagarna känns det att tröttheten kommer på kvällen. Utrymmena på båten är riktigt bra. Regina och Bengt har ett sovrum och Karin och

Andreas har också eget sovrum. Vi har takfönster i sovrummet så vi kan ex. kika ut på morgonen för att kolla vädret .Det är ett jättestort kylskåp och sval som en frysbox.

Sittbrunnen känns rymlig för oss fyra och sedan finns det 2 sittplatser fram på båten samt hängmatta.

 

I dag har vi varit ute och snorklat på två ställen. Vi åkte med dingen dit. Vi såg många olika färggranna fiskar. Det var både stora och små, smala och rundare former på dem. Några av fiskarna kommer man riktigt när, man simmar med dem och de tittar på oss med stora snälla ögon. Vi såg också lite koraller. Att snorkla med simfötter är inte så lätt ännu, men det går förhoppningsvis bättre efter flera dagars träning. Vattnet är behagligt varmt.

Efter att vi snorklat var det tid för lunch. Då gick vi till ett lokalt matställe. Det tog 15 minuter att gå dit. På vägen gick vi först förbi ett mindre hotell som ser fint ut, sedan gick vi förbi många hus som lokalbefolkningen bor i och de ser ut att vara ganska enkla. Vägen var kantad av fin växtlighet trots att en del träd fäller sina löv vid den här tiden. Det var mycket varmare när vi kom in till land i jämförelse med när vi är på båten.

 

Nu fortsätter jag att skriva torsdag kväll.

På förmiddagen åkte vi iväg till en strand på andra sidan ön där det bland annat ligger hotell och resturang. Vi började med att snorkla och sedan gick vi till ett lokalt matställe och åt lunch köttgryta, ris, bönröra och stekta bananer. Riktigt gott. Priset på en lunch är runt  20-25kr på en lunch när man äter på ett lokalt ställe. Just nu har skolbarnen sommarlov som här varar i 3månader. Efter lunchen åkte vi med dingen till en öde ö mittemot stranden där vi först var. Där var det riktigt klart vatten och vi såg många olika fiskar och även ett jättestort fiskstim med fler tusen mindre fiskar. På stranden var det vit fin sand och ganska mycket koraller även en del fina snäckor. Vi hittade också kokosnätter vi öppnade en, klar kokosmjölk som vatten, den rann ut, men vi smakade den kokosen som var saftig mild och god. När vi var på första stället blev pappa erbjuden marujana. Lite svinn blir det på det här båtlivet. Andreas tappade sina fina slipade solglasögon när han jobbade med solpanelen och jag tappade min klocka på ena stranden. När vi kom hem åkte pappa och Andreas iväg med dingen för att fiska. De kom hem med en stor tonfisk som vägde runt 3kg som pappa Bengt fileade. Karin gjorde en mycket god pizza som vi åt på kvällen. Tonfisken ska vi ha till fredagskvällen.

 

Nu är det fredag. I dag åkte vi till stranden vid det stora hotellet Cantadora. Området är riktigt stort med många byggnader stor strand och ett jättestort gönområde. Vi gick först förbi området för att gå till ett av de lokala ställena för att äta. På vägen såg vi ganska många ödlor, bruna och gröna 30-40 cm. sedan såg vi rådjur 3-4 stycken. När vi kom till första matstället var maten slut så vi fick gå till nästa och där kunde vi äta. I dag fredag kommer det mat till ön med en transportfärga. Det satte många i arbete. Det var många bilar som kom när varorna skulle lastas av. Det var många som var där för att hjälpa till. En sak i taget lastades av.

Det b lir en liten stund före maten som vi kan skriva. Vi ska försöka att få in lite bilder i fotoalbumet snartn. Nu är det matdags tonfiskfilke och potatis. Hälsningar från Regina, Bengt, Andreas och Karin

Besok fran Halmstad

Hej pa Er!

Nu har vi (Bengt & Regina) kommit fram till Panama City. Andreas och Karin motte upp oss vid hotellet nar vi kom fram, ca 23:00. Resan gick bra, dock med massvis med kontroller och passen fick visas 5 ganger pa kastrup.

Det ar sol och varmt med hog luftfuktighet. Hotellet ar bra och vi har fin utsikt over kanalen. Har traffat pa en svensk pa hotellet. Han ar har en manad for att jobba med kranar vid kanalen.

Idag har vi forst plaskat i polen och sedan varit och shoppat pa Albrook mall. Nu har vi bara simfener och snorkel kvar att kopa imorgon innan vi beger oss ut pa forsta seglatsen. Vi har besokt baten ikvall. Den var fin och bra utrymmen. Dar blev vi bjudna pa jordgubbschampange som valkomstdrink. Inte dumt!

Andreas pratar bra spanska (Andreas kanske inte haller med helt och hallet), och Karin har ocksa lart sig en hel del. Andreas och Karin tackar for allt som ni skickat med. Uppskattat!

 Ikvall har vi varit och atit pa ett stalle i anslutning till Flamenco marina dar det ligger stora motorbatar.

Vi aterkommer med resebrev senare.

Halsningar

Regina och Bengt (Andreas och Karin halsar)

Hemresa från Coiba

Hemresan började med segling i 4 ms vilket gav oss ca 4 kt. Vi gick för segel till klockan var 02 då våra kära motor fick gå. Strömmen och vågorna blev allt starkare vilket påverkade vår fart. Vi beslutade att köra nonstop till Contadora då vi hade goda förutsättningar att passera Punta mala i dagsljus. Nådde Punta mala en halvtimme innan solnedgång men vi lyckades inte passera under dygnets ljusa timmar. Det var motström och stampig gång mot vågorna. Mycket gas på motorn med bara runt 2,5-3kt. När vi kom in i shipping line kryllade det av stora tankerfartyg. Jäkla skönt att ha radar. Dock är det ibland svårt att avgöra vilken kurs dessa fartyg håller och man ser inte alltid deras barbord/styrbord-lanterner. Vinden ökade rätt mycket och höll sig hela natten runt 8 ms. Tyvärr motvind vilket inte är Uhurus favoritvind. Gjorde runt 4 kt. Kunde inte gå med rak kurs mot Contadora så det fick bli att kryssa. Vinden kom att hålla i sig hela vägen. Gjorde i snitt ca. 3,5 kt.  Vanligtvis är vi inte nöjda med snittfart under 5 kt. Nu började även bensinen tryta och vi misstänkte att den inte skulle räcka ändan fram till Contadora. Vi lade därför kurs mot ön San Jose som också ligger i Las Perlas. Nådde ön runt 03 den 31 december.

 Vi hade tidigare legat för ankar på San Jose någon månad tidigare, dock i en annan bukt. Denna bukt var väldigt mysig och låg i anslutning till det lyxiga hotellet. Tror det kostar runt 300 usd per natt. Vi passade på att fråga om eventuell nyårsmiddag på hotellet. Mindre glada blev vi att partyt kostade 150 usd per kuvert. Det fick istället bli party på Uhuru. Måste dock tilläggas att detta resort är väldigt mysigt. Vi hade runt 30 distans kvar till Contadora men vi hade bara bensin kvar för max 10. Fick som tur var köpa 11 gallon (40 liter) av hotellet. Jäkligt skönt. Vår nyårsmiddag bestod av mycket god panpizza med vitlöksås till. Gick och la oss lite efter tolvslaget. Litet och mesigt fyrverkeri sköts av från hotellet.

 Igår kastade vi loss för att nå Contadora. Det var starka vindar på 7-8 ms och tyvärr nordliga vilket innebar kryssande. Gick dock större delen för motor. Dagen före hade vi tappat en latta (lång plastbit som ger seglet bra form) till storseglet. Hittade dock lattan idag liggandes på segelsamlaren. Glädjen blev tyvärr inte långvarig. Ett par timmar senare när vi seglat iväg så gled en annan latta ur och tyvärr ner i havet. Grr. Blir att försöka få tag i en ny i Panama City samt eventuellt lämna in seglet för nya kardborrband så inte fler lattor försvinner. 7 sjömil kvar möttes vi av kraftiga vågor. Det var bara 5-6 meter djup och därför blev vågorna så kraftiga. Uhuru forcerades verkligen in i vågorna. Aningen våldsamt. Nådde Contadora 10 minuter efter solnedgång. Bukten var fylld av stora motorbåtar.

 ….måste tilläggas

Vi har sett delfiner vid väldigt många tillfällen. För några dagar sedan såg vi dock en större typ av delfin vilken mer påminde om val. De rörde sig långsammare när de gick upp med fenan.

 Tack for alla jul- och nyarshalsningar. Se alltid fram emot att lasa era inlagg vilket aven ar ett tecken pa att ni laser pa 7hav.se. Inom nagra dagar ar vi tillbaka i Panama City. Da skall det som vanligt fixas lite med baten.

Halsningar

Andreas & Karin

 

Coiba

På morgonen därefter blev vi väckte av att någon ropade på oss utanför båten. Det var ANAM (namnet på organisationen som sköter naturparken) parkvakterna. De informerade oss om parkavgiften på 10 usd/pers, vilken vi sen tidigare kände till. Flyttade därefter på oss till ANAM bukten. Fick där ligga på boj vilket kändes skönt, inget draggande ankare att oroa sig för. Betalade 20 usd för oss två. Vi hade tidigare hört och läst att man skulle betala 20 usd för båten och 10 usd/persson per dag. Dock verkade det inte vara fallet nu. Skönt! Bakade panpizza på kvällen…..mmmm kanongott!!

Dagen efter var det hiking och utforskande av ön:s djurliv som stod på schemat. Det fanns en stig man följde. När vi gått en timma hade vi gott lite vilse. Vi såg i alla fall inte vart eller om det fanns någon stig kvar. Fick därför vände och tillbaka samma väg. Det mest spännande vi såg i djurlivsväg var en stor hårig spindel. Vi ville gärna se aporna som finns på ön (white faced och howler) men såg inte skymten av dessa och inte heller av de väldigt giftiga ormarna (skönt nog!) och krokodilerna. Andreas lyckades tappa sin ena sandal när vi traskade över ett träsk och fick därför gå barfotad. På kvällen bakade Karin lussekatter.

 Dags för en dag med snorkling. Jipii. Granito de Oro är namnet på ön/snorklingsstället och är väldigt omtalat att ha bra snorkling. Tog oss runt 10-15 minuter med dingen att komma dit. Ja, vad ska man säga…troligtvis den bästa snorklingsplats vi utforskat. Här såg man allt. Mycket vitfenad revhaj, spotted eagleray (prickig örnsrocka), sköldpaddor, muränor,  grymt stort stim med någon sort av fisk och en massa andra fiskar. Ön var väldigt mysig dessutom, obebodd med mått på ca 100 x 50 meter. Väl tillbaka på ANAM blev Andreas bjuden på en massa öl (Karin dricker inte ön, utan fick en läst istället). Tyvärr kunde dem ingen engelska.

   Dags för dykning. Dagen före hade vi träffat en kvinna som rätt nyligen startat upp en dykshopp. Hon kom från Belize (där vi gjorde 13 dyk några veckor tidigare) så vi kunde prata lite om vart vi hade dykt osv. Kul! Första dyket såg vi en del haj, muränor och en gul fisk som heter Frog fish (grodfisk). Se bilder på den i fotoalbumet. Andra dyket var väldigt motströmt de första 10 minuter samt dålig sikt. Såg det vanliga man brukar se. I rätt säsong på året kan man se stora stim med mantor. Dock såg vi inga. Tidigare när vi snorklat har vi sett spotted eagleray vid två tillfällen. Båda gångerna har den kommit väldigt nära. Dessa är helt underbart vackra. Efter sista dyket

 På väg till Uhuru fick vi syn på val (troligtvis humpbackval)!! Vanligtvis är valsäsongen över i november så vi hade tur. Andreas fick återigen kraftig huvudverk efter dyken. Trist.

 Dagen efter dyken kom det en marinpolisbåt (service maritimo). De ville se våra båtpapper närkommande dag. De kunde inte mycket engelska….ett återkommande problem. Dock är vi glada för den spanska vi förstår och kan tala, även om den inte är djup. Senare på dagen tog vi dingen till en grann-ö. Slappade lite där samt utforskade djurlivet under ytan. Inget Speciellt mer än  de vanliga fiskarna man brukar se. Väl tillbaka på Uhuru började det regna. Här på Coiba regnar det mer än i Panama City. Det är en av orsakerna till att det finns regnskog här. I ett regnuppehåll fick vi syn på 3-4 små Howler-apor vi strandkanten. Tog dingen och paddlade ut för att komma närmare.  Lyckades dock inte få några bra bilder men det var iaf kul att äntligen ha fått se dem. Enligt parkvakterna brukar de komma fram till denna strandkant på morgonen och sen eftermiddag. Man kan även se spår efter dem i form av cocosnötter vilket dem äter.

 Ny dag och ett nyt tförsök att se djuren i djungeln. Denna gång valde vi en annan stig. Väldigt brant som ledde oss upp till toppen (600meter över havet). Tyvärr inte några djur denna gång heller. Vi amatörer är nog inte tillräckligt smygande och tysta. På eftermiddagen tog vi dingen för att fiska. Efter 10 minuter fick vi ett kanonnapp vilken Andreas drog upp  efter lite slit. En fisk vi tidigare köpt av lokala fiskare i Las Perlas. Något osäkra på vad den heter men efter bildbevis fick vi höra att det var en Mahi Mahi. Se fotoalbumet! Fisken smakade ypperligt och tillagades i ugn med smör och vitlök. Det blev mycket filé!

 Äntligen julafton. Tjaaa äntligen och äntligen. Ska vi vara ärliga var det väl inte något speciellt vi hade längtat efter. Veckorna före jul var man rätt glad att slippa julstressen. På julaftonen tänkte vi på er där hemma var ni gjorde. På vår julaftonsmorgon bjöds det på pannkakor med saffran i till frukost. Vi begav oss sedan till Granito de Oro för att ha en heldag med snorkling. Såg även denna gång mycket liv under ytan dock inte lika bra som första gången där. Höjdpunkten var en stor haj (2-2,5m lång). Hade med oss pastasallad som vi åt på ön. Kvällen firade vi tillsammans med ANAM och marinpolisen där det bjöds på rom+läsk samt mat. Maten bestod av en potatissallad, kalkon, en väldigt god skinka, ugnsbakad planta (typ banan), risotto och bönröra. Mycket gott! Och lite fulla blev vi allt. Lyckades prata en del med folket där. Marinpolisen hade vi blivit lite kompisar med någon dag tidigare. Vi åkte tillbaka till Uhuru runt 23 tiden där vi hade vårt egna lilla disco en stund. Dagen efter blev mest slappande med en aning bakfylla. Åkte in till land en sväng på kvällen. Blev då bjudna på hamburgare som kvällsmål samt revben att ha med till båten för lunch nästkommande dag. Joshua kom senare på kvällen över med patrullbåten och vi fyllde våra tomma bensintankar, vilket vi var väldigt tacksamma för. Resan tillbaka till Panama City visste vi kunde bli lite motigt på de ändrade vindarna.

 Kastade loss dagen efter runt 10 snåret. Nästa destination var fängelselägret (ett av dem alla där) på Coiba. Blev motorgång hela vägen. Såg en del hoppande rockor och några sköldpaddor. Framme runt 15 tiden. Snabbt in till land med dingen där vi blev mötta av en polis/officerare (ja eller vad nu han var för något). Det första han påpekade var våra sandaler. Det fanns tydligen mycket giftiga ormar där, så vi tittade noga vart vi satte fötterna. Denna man visade oss runt bland de olika byggnaderna och förklarade vad de hade använts till. Naturligtvis på spanska. Fängelselägret var i bruk mellan 1913-2004. 1998 avvecklades dock den största delen. Idag finns det kvar 4 fångar. Dessa fångar ser ut att trivas bra. Det är nämligen inte mycket till fängelse numera. De går fria, någon sköter om hästarna, någon tillverkar smycken osv. Vi blev bjudna på cocosnötter att dricka. Inte blev det sämre att de packade på oss med en jäkla massa planta (typ banan) och två stora papaya. Vidare blev vi bjudna på lunch samt rida på hästarna. Första gången för Andreas! Lite småläskigt ju! Karin köpte ett par fina halsband av snäckor. Tackade sen för oss då det snart började bli mörkt.

 Ny dag och ny destination. Kunde sätta segel efter ett par timmar med motor. Vi fick då se stora sköldpaddor leka i vattnet. De blev inte störda av att vi passerade så pass nära. Kul! Väl framme vid ön Jicaron tittade vi in tre olika ankarplatser. Inga jättebra. Omgivningen var väldigt fin med höga grönklädda berg täckta med regnskog. Rätt likt det vi sett på Coiba. Beslutade att kasta loss nästa morgon för hemresa till Panama City för att stanna till på Contadora över nyår. Kändes kanske lite onödigt nu i efterhand att vi tog oss till Jicaron men det är inte alltid man vet hur det ska utveckla sig.

På väg till Coiba

Äntligen kom vi iväg till Coiba, Panamas Största ö. Ön är en nationalpark och har arter som inte finns någon annanstans i världen. Framför oss hade vi segling på ca 230-250 distans (420-450 km).

Vi tankade upp vatten och tvättade båten innan vi kastade loss. Detta gjorde vi på Playita vid Flamenco Island (Panama City). Tyvärr inte mycket till vind från Playita till ön Taboga (ca 8 distans). Ankrade upp för att inte allt för lång tid senare bli mött av ett regnoväder. Runt 18 tiden hade regnet avtagit och vinden låg nu runt 6 ms. Snabbt beslutade vi att kasta loss direkt. Hissade upp dingen och satte därefter segel.

Kvällen och natten bjöd på helt underbar segling. Halv- och slörvindar (från sidan och snett bakifrån) på 6-10 ms gav oss en snittfart på ca 7 kt ( ca 13 m/h). Toppar på över 8,5 kt. För er landkrabbor kan vi förklara att det räknas som snabbt för en segelbåt. Körde med ett rev (rev betyder att man inte har hela seglet uppe) och det gör vi alltid när våra kvälls/nattpass dragit igång. Måste ju nämna att det här var vår första nattsegling och att den gick bra. Radarn gjorde sitt jobb och vi analyserade dess  bild bra. Nattpassen hade vi tänkt att köra två respektive tre timmar. De blev kanske något kortare än så nu men bra sömn behövs för att det ska fungera bra i längden.

Morgonen därefter fick vi besök av delfiner, något vi nu börjat vänja oss vid. Punta Mala (betyder ungefär ”dåliga udden”) blev relativt problemfri, lite motström men inget värre. Det är många som seglat runt denna udden som fått det jobbigt. Bland annat svenske ensamseglaren Kenneth som veckan före hade stora svårigheter.

Ankrade upp i bukten Benao för att 3h senare kasta loss igen. Dock ingen vidare stark vind så det fick bli motor till nästa bukt, Punta Guanico 10 distans (ca 20 km) därifrån.  De här områdena ska vara bra surf-spots och besöks därför av en hel del surfare. Här blev vi liggandes tre nätter i väntan på bättre vindar. Man har en väldigt fin utsikt från båten med kuperade gröna landskap mot land. Under dessa tre dagar hann vi med att köpa en tonfisk av de lokala fiskarna för fyra stycken öl (motsvarar 2 usd), se oss omkring i byn och hälsa hemma hos amerikanen (vars namn jag tyvärr glömt. Amerikanen, ca 40-45 år gammal, hade för 10 år sedan köpt en större areal mark/landskap med utopiska planer som han utryckte det. Dock hade det inte utvecklats riktigt som han hoppats på. Tidigare hade han haft något liknande med mark i Costa Rica.  Andreas utmanade honom i pingis. Vi blev bjudna på middag dagen därpå. Vi förklarade dock att om vinden är bra måste vi kasta loss. Tur i oturen vände vinden dagen därpå och vi kastade loss. Efter första dagen i Punta Guanico hade vi gjort ett försök att kasta loss. Det visade sig dock väldigt motströmt med vinden framifrån. Samtidigt började ekolodet uppföra sig konstigt och inte nog med det, ett konstigt ljud från salongen hördes. Ljudet kom från kylen. Vi vände därför tillbaka. Ekolodet och kylen visade sig sen fungera utan problem.

Andra försöket att lämna Guanico gick bättre. Seglade slör i 4h med bra fart. På kvällen började vindarna dö ut och vi satte igång motorn som fick gå hela väggen till nästa ankringsvik Naranjo bay.  När vi närmade oss viken upptäckte vi att sjökortet inte stämde eftersom som vi ”låg” på land när vi ankrat.

Lämnade Naranjo bay kommande morgon. Kunde sätta segel och gjorde mellan 3-4 kt med vindar på 4 ms. Kvällen bjöd på mindre regnskurar vilket ofta medför skiftande vindriktning. Vi fick därför dra igång motorn och puttra de sista 40 distansen till Coiba. Kom fram mitt i natten och ankrade upp vid en grannö till Coiba.